Förhindra att svårigheter permanentas

Sedd av 107

Socionomen. Kanske är barnpsykoterapi en av våra viktigaste samhällsinvesteringar.

Senast ändrad 10:07, 9 Dec 2016

Suzanne Osten bottnar i det hon gestaltar. Vi som studerat hennes teater ser att hon själv varit där. Det galna i det hon skildrar går att förstå, det är en verklighet hon har upplevt.

Under hela sitt vuxna liv har hon bearbetat det kaos hon växt upp i, berättar hon i intervjun på sidan 54. Det är tack vare en bra skola, sin begåvning, konsten och femton år i psykoanalys som hon har lyckats skapa distans till sin uppväxt.

Forskaren Annemi Skerfving har sett Suzanne Ostens nya film Flickan, mamman och demonerna. Förra året disputerade hon med avhandlingen Barn till föräldrar med psykisk ohälsa där hon utforskat olika mönster av utsatthet som präglar barns uppväxt. Hon har också tittat på vilka omständigheter som avgör vilken slags barndom barnet får uppleva. Utifrån kategorierna ”den välordnade, konfliktfyllda, problemtyngda och utsatta barndomen” skulle hon placera Suzanne Ostens uppväxt i den sista och svåraste kategorin, om denna ingått i studien. Precis som i Suzanne Ostens fall vet vi att begåvning, kreativitet och social förmåga är egenskaper som ökar barnets möjligheter att klara sig senare i livet. Tidigare forskning som Annemi Skerfving hänvisar till visar dock att flertalet med denna bakgrund har lämnat barndomen med en bestående känsla av underlägsenhet och stora svårigheter att lita på andra. Detta har vållat problem i relationer och många har egna psykiska problem som vuxna.

Skulle det kunna vara annorlunda? Barn med en psykiskt sjuk förälder är en bland flera grupper av barn som per automatik borde erbjudas psykoterapeutisk hjälp i den omfattning som behövs. Men i temat Barnpsykoterapi, på sidan 42, skriver psykologen Anders Wellsmo att han är orolig över att barnpsykoterapi på psykodynamisk grund får allt mindre plats i den offentliga vården. Att tillgången till hjälp kommer att styras av familjens ekonomi.

Att ha en psykiskt sjuk förälder behöver inte innebära att man får ett dåligt liv, poängterar Annemi Skerfving – men det är viktigt att engagera den andra föräldern och barnets nätverk. Socionomer måste ha hela familjen med sig när de arbetar med problematiken.

Ett viktigt tillägg till Annemi Skerfvings kloka ord är att också ge barnet möjlighet att i ett tidigt skede bearbeta sina upplevelser i psykoterapi. Att förhindra att svårigheter permanentas och utvecklas till en börda som blir ett livsprojekt i sig för individen att komma tillrätta med.

up 476