När bubblan spricker | Socionomen

När bubblan spricker

Sedd av 206

Socionomen. Idag vet vi vad som kan dölja sig bakom överklassens tjusiga fasad.

Senast ändrad 10:07, 9 Dec 2016

Även om alkoholistlagen, som trädde i kraft 1916, var riktad mot arbetarklassens män så var alkoholdryckerna inte främmande i de finare kretsarna. Men eftersom tvångsvårdslagarna vid den här tiden syftade till att upprätthålla ytlig kontroll och moral öppnade lagens formuleringar i första hand upp för tvång av socialt utslagna män.

När särskilda bolag i städerna fick ansvar för servering och spritförsäljning 1905, skulle dessa ägas och drivas av kända och aktade män. Förebild för bolagsformen var ”Göteborgssystemet” som bildades för att komma tillrätta med missbruket. Krogarna sanerades och det var bara där gästerna fick konsumera och köpa hem alkoholdrycker. Men supandet fortsatte och flyttades från krogen till hemmen.

Med läkaren Ivan Bratt blev alkoholen en bricka i klassamhället. Bratt utsågs till chef för bolaget i Stockholm 1914 och medverkade som sakkunnig när alkoholistlagen utformades. Han införde motboken med individuell alkoholransonering. Motboken blev ett medborgarbevis. Män med betydande inkomst, stor förmögenhet och hög samhällsposition kunde räkna med god tilldelning. Arbetslösa utestängdes. Restaurangerna delades in i första, andra och tredje klass. Ofta låg de under samma tak – men noga avskilda från varandra. Särskilda ordningsvakter agerade poliser i lokalerna.

Systemet skapade osäkerhet och dessutom ökade konsumtionen. Motboken avskaffades därför i mitten på 1950-talet för en alkoholpolitik som skulle bygga på upplysning.

Även om Sveriges inträde i EU 1995 innebar att vi började dricka mer, har konsumtionen på senare år legat stabilt. Vinförsäljningen har däremot ökat. 1996 började vi köpa bag-in-box på Systembolaget och i november i år offentliggörs den första forskningen om hur lådvinerna påverkat vår konsumtion. Är bag-in-box orsaken till vårt ökade vindrickande och hur är lådvinet relaterat till olika socioekonomiska grupper?

Forskningsresultaten kan bli intressanta för socialtjänstens arbete. När vi jämför den socialt utsatta stadsdelen Tensta med det välbärgade ”överklassområdet” Östermalm i Stockholm, är det dolda missbruket vanligare på Östermalm. Människor lyckas här hemlighålla sitt missbruk länge och när socialtjänsten kopplas in har klienterna många gånger utvecklat allvarliga kroppsliga skador. Ofta hänvisar de till antalet boxar istället för flaskor de tömmer. Östermalm är också den stadsdel där ungdomarna dricker mest.

Om vi för 100 år sedan jagade arbetarklassens män, vet vi idag mer om vad som kan dölja sig bakom överklassens tjusiga fasad. 

up 275