När sektkultur utvecklas i skolan

Sedd av 148

Ledare. Vilka förutsättningar har egentligen skolkuratorn att ställa sig på barnets sida och skydda det vid konflikter med friskolan?

Senast ändrad 14:49, 22 Apr 2020
Foto: Illustration: Anders Helin för Socionomen.

Knutbydramat har aktualiserats under våren och de tre pastorerna som stod åtalade har nyligen dömts. Två för misshandel av församlingsmedlemmar och en för sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning.

I temat Sekteristiska grupper, barn och skola, (nr 3/2020 som utkommer i morgon) berättar sociologen Sanja Nilsson, som har disputerat om Knutby Filadelfia och de unga medlemmarnas syn på sin uppväxt, vilka psykosociala uttryck som kännetecknade sekten i Knutby. I sina exempel synliggör hon hur familjerna i församlingen gjordes sårbara. Bilden hon visar ökar vår förståelse för familjemedlemmarnas upplevelser och vi får veta hur vi socionomer kan hjälpa människor med den här typen av erfarenheter att återerövra självkänsla och tillit. Det är inte ovanligt att vi kommer i kontakt med sekteristiska grupper i socialt arbete. Några exempel på sektliknande miljöer är våld i nära relationer och hedersproblematik där den slutna miljön förhindrar individen att utveckla olika perspektiv på verkligheten.

Att finnas i världen men inte vara en del av den – så beskriver Maria Sundberg Stuxgren sin uppväxt med Jehovas vittnen i ett efterföljande porträtt. Hon anser att socialarbetare bör gå ut i skolorna och berätta hur slutna miljöer fungerar eftersom det i sekteristiska grupper finns koder som inte är förenliga med Barnkonventionen.

Det som kännetecknar en sekteristisk grupp är ett avståndstagande gentemot stora delar av det omgivande samhällets tro, normer, levnadssätt och ibland juridiska regelverk, skriver Sanja Nilsson i sin artikel. I samhällsdebatten har vi nyligen läst om ett exempel inom skolans värld som uppfyllde dessa kriterier, Vetenskapsskolan i Göteborg, som nu har stängt efter att Skolinspektionen dragit tillbaka tillståndet. Andra exempel i skolvärlden visar att elevhälsan på skolor med konfessionell inriktning avviker negativt samtidigt som det finns en övergripande farhåga att dessa friskolor kan utveckla sektliknande gemenskaper. I Socionomens utredande temaartikel som belyser det här lyfts skolkuratorns viktiga roll fram.

Men vilka förutsättningar har egentligen skolkuratorn att ställa sig på barnets sida och skydda det vid till exempel konflikter med friskolan? Sist i temadelen har vi ställt frågan till landets skolkuratorer. Vi hoppas snart få höra av er så vi kan fortsätta våra undersökningar.

Lena Engelmark  

 

 

up 235