Pandemin – värst för socialt utsatta

Sedd av 95

Ledare. Även i kriser som denna är boendelösningen centrum för människors hälsa.

Senast ändrad 17:32, 27 Maj 2020

Står världen kvar? Jag kikar ut ur min bubbla av hemarbete. Vi har genomlevt en vår som går till historien. Skypemöten har avlöst varandra där vi suttit, min man och jag, i var sitt rum. Dottern i sitt, där hon flitigt strävat vidare med gymnasiestudierna via datorn. Pulshöjande joggingturer under luncherna har gett eftermiddagarna ny energi. För sonen, som går i åttan, har skolan löpt på som vanligt. Så här i efterhand ser vi att utbildningsminister Anna Ekström gjorde klokt i att hålla liv i grundskolan. Våra barn behöver strukturen, den sociala stimulansen och direktkontakten med verkligheten.

Men på debattsidan i detta nummer höjer socionomen och leg psykoterapeuten Hans Ek ett varnande finger för att en ökad psykisk ohälsa väntar unga. Pandemin slår hårt mot socialt utsatta familjer där många gymnasieungdomar saknar förutsättningar att klara distansundervisningen. Föräldrar som hindrar sina grundskolebarn att gå till skolan av rädsla för smittan är ett annat problem som ställer lärare, kuratorer och psykoterapeuter inför helt nya utmaningar.

Under pandemin blir behovet av det trygga boendet extra tydligt, skriver Hans Swärd i temats forskningsartikel, och kristider drabbar utsatta och fattiga allra värst. De vi varken ser eller hör har förmodligen drabbats svårast. Socionomens reportageteam Katia Wagner och Åsa Sjöström har följt papperslösa Ahmad. Hans bror, som är taliban, bara väntar på att han ska återvända till Afghanistan och enda sättet att undfly är att gömma sig hos en gubbe i södra Sverige som utsätter honom för sexuella närmanden. I temareportaget lyssnar vi till Ahmads bostadslösa vardag där den största oron just nu handlar om hur han ska skydda sig och andra om han blir smittad.

På samma sätt som bostaden kan stänga sårbara grupper ute kan den låsa de allra känsligaste inne. Socionomen Claudette Skilving berättar om sin syster som insjuknade i covid-19 på äldreboendet där hon förbereddes att dö ensam och avskild. Systern klarade krisen men är fortfarande isolerad, får vi veta i temadelens sista text.  

Världen står kvar och våren växlar till sommar. Semestern är inställd och matleveransen till sköra föräldrar står överst på dagordningen. Efter sommar kommer höst, jag blickar framåt och längtar – snart, snart rullar samhället igång igen… 

up 88